- Project Runeberg -  Fynden i Troas och Homeros' Troja /
53

(1878) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fynden i Troas och Homeros' Troja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver hvarandra framför offeraltaren för att man skulle
kunna frambringa den heliga elden (agni). Deras ändar
voro rätvinkligt böjda och fästes medelst fyra spikar vid ett
underlag, så att de icke skulle rubbas. I korsningspunkten
var anbragt ett hål, hvari insattes ett tredje trästycke i
spjutform, som kallades pramantha och sattes i svängning
medelst ett snöre, som var flätadt af kohår och hampa.
Genom gnidningen framkallades elden. Fader till agni eller
elden är tvastri, d. v. s. den gudomlige slöjdaren, som gjorde
svastika och pramantha. Detta senare omgestaltades
därefter af grekerna till Prometheus, som, enligt deras
legender, stal elden från himlen och ingöt i människorna själens
gnista.» Schliemann anser hakkorset som en uteslutande
indo-europeisk symbol, och som det vid Hissarlik hittats i
alla de förhistoriska lagren, slöt han däraf att alla de
olika folk, som enligt hans uppfattning det ena efter det
andra anlagt stad å detta ställe, tillhört den ariska
stammen.

Ett annat vittnesbörd om dessa folks religion finner
han i de ansigten, som förekomma å en mängd lerkärl (jfr
bilderna 11 och 14). De äro, säger han, idel bilder af ett
ugglehufvud, och med detta åsyftas gudinnan Athene, åt
hvilken, såsom kändt är, ugglan var helgad. I den
homeriska sången omtalas Athene ibland med biordet glaukopis,
hvilket gemenligen öfversättes »klarögd», »med glänsande
ögon» (af glaukos, glänsande, och ops, öga), af några
»uggleögd» (af glaux, uggla), hvilket naturligtvis också
betecknade ögonens glans. Schliemann däremot ger en annan
förklaring, hvilken från filologernas sida blifvit mött med
skarpa protester: glaukopis betyder »försedd med
ugglehufvud». Han antager att gudinnan Athene ursprungligen
inom den helleniska verlden afbildades som en människa
med ugglans hufvud och att man först under en period af
högre bildning satte på hennes axlar ett kvinnohufvud, då
det numera otjänliga ugglehufvudet fick växa ut till en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:52:11 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fyndtroas/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free