- Project Runeberg -  Fynden i Troas och Homeros' Troja /
82

(1878) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fynden i Troas och Homeros' Troja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfre delen, vid hvilken skaftet fästes, försågs med
upphöjda ränder längs kanterna, mellan hvilka träskaftet
inklämdes, eller med rundade flikar, som prässades samman
kring skaftet. Inom flera orter fortgick utvecklingen ännu
längre, så att celten gjordes ihålig för att i sig upptaga
skaftet[1]. Af alt detta utvecklingsarbete finner man i
fynden från Hissarlik icke det minsta spår. Celterna där
befinna sig på det allra lägsta stadiet, då de icke skilja sig
från stenmäjslarna annorledes än däruti att de äro af
mindre volym; på grund däraf att metallen är tyngre än stenen,
kan ett mindre metallredskap uträtta lika mycket som ett
större af sten.

Utom celter äro allenast funna dolkar af olika
modeller; om deras utseende har tillräckligt blifvit taladt i det
föregående. Här behöfva vi allenast tillägga, att de äro
af den enklaste konstruktion, till hvilken man helt lätt
kunde komma äfven under ett tidehvarf, då man var
nybegynnare i konsten att behandla metallen. Den
smakfulla modelleringen, som förekommer hos den nordiska
bronsålderns dolk- och svärdsklingor, saknas här
fullständigt. Märkligt är dessutom, att man här finner allenast
få redskap förfärdigade af brons, hvilken därigenom synes
hafva varit mindre vanlig som råämne hos Hissarliks
urgamla bebyggare. Om vi sammanhålla detta med den fullt
utpräglade hållning, som de här uppdagade, synnerligen
talrika stenåldersredskapen röja, kan man icke annorledes
karaktärisera den kulturform, som förekommer i den
förhelleniska grusmassan vid Hissarlik, än som en
blandningsform, som uppkommit därigenom att ett stenåldersfolk fått
göra bekantskap med bronsen och begynt använda
densamma. Något inkast mot det nordiska systemet med de
tre perioderna kunna vi icke hemta från Schliemanns fynd
på detta ställe.


[1] Prof på dessa utvecklingsserier äro meddelade i min bok: De
förhistoriska folken, s. 439.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:16:20 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fyndtroas/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free