- Project Runeberg -  Fynden i Troas och Homeros' Troja /
87

(1878) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fynden i Troas och Homeros' Troja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

folken som bodde vid Arkipelagens stränder, i Troas och i
Mykenai (för att blott nämna två exempel, vid hvilka
Schliemanns namn är för all tid fästadt), voro lättare utsatta
för yttre inverkan, bronsåldern blef där vida rikare, ehuru
den förlorade i konsekvent utveckling. De starka
inverkningarna utifrån gjorde ock, att bronsåldern i dessa sydliga
trakter blef mycket mindre långlifvad, den öfvergick snart
i en järnålder. Denna olikhet i utvecklingen mellan
södern och norden inom Europa gör det i och för sig
mindre troligt, att den nordiska bronsåldern skulle vara en
ättling af den sydeuropeiska (grekiska eller etruskiska)
eller ett direkt lån från södern. Hade sådant varit
händelsen, borde väl något af det goda den sydländska kulturen
egde vid sidan af bronsen hafva kunnat bana sig väg upp
till de nordliga bygderna. Vår bronsålder hade då helt
visst icke varit fullkomligt silfverfattig. Märkas bör
emellertid, att silfret i fynden från Hissarlik icke spelar samma
framstående rol som guldet. I Mykenais akropolis, hvars
grafvar visa en mer framskriden bronsålder än den troiska
var, förekommer silfret i större mängd.

De nordiska bronserna äro vida bättre och
smakfulare arbetade än de troiska, och det förtjänar därför
särskildt uppmärksammas, huru mycket oansenligare de
lerkärl äro, som användes under vår bronsålder, än de otaliga
keramiska arbeten, som funnits i Hissarliks kulle. De
nordiska kärlen äro mycket enklare, visa icke så många
olika former, och hvarje form visar sällan en fördelning i
skarpt begränsade partier. Totalintrycket af vissa kärl
blir därigenom ganska tungt. Den nordiska bronsålderns
lerkärl sakna dessutom i allmänhet inristade ornament,
som under den föregående stenåldern voro så allmänna och
anbragtes med så mycket förstånd. Bild 30 visar oss ett
lerkärl från den nordiska bronsåldern, öfver hvars mynning,
när det hittades, en skål låg såsom lock.

Altså hafva i detta afseende Schliemanns gräfningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:16:20 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fyndtroas/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free