- Project Runeberg -  Fynden i Troas och Homeros' Troja /
94

(1878) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fynden i Troas och Homeros' Troja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver hvilka historiens ljus uppgår så tidigt, använde, icke
ens brons, utan rent af koppar, d. v. s. då man ännu icke
hade lärt sig känna tennet, måste vara tämligen aflägsen.
Fenikerna voro tämligen tidigt i besittning af järn[1].

Lerkärlen af den tredje gruppen, som hittas öfver hela
ön, måste tydligen hafva tillhört ett folk, som besatt hela
ön. Sandwith anser sig på grund däraf kunna hänföra
dem till öns inhemska befolkning, som efter de vitnesbörd
som afgifvas särskildt af dess språk, hvars egendomliga
alfabet, likt det som brukades i Lykien i Mindre Asien,
först under de senaste åren blifvit tydt. Detta antagande
synes vara mycket möjligt. Sandwith försöker äfven
bestämma tiden, till hvilken dessa grafvar höra, och anser
dem kunna gå så långt tillbaka som till den första tid
då kyprioterna förekomma i historien, ehuruväl de bästa
lerkärlen antagligen icke äro af så hög ålder. Han
påminner om, att Kypern hade en särskild och själfständig
blomstringstid från ungefär år 900 f. Kr., då öns farliga
grannar, egypter och feniker, hade blifvit kufvade af
assyrerna, och kyprioterna hade vunnit en sådan makt, att
deras flottor i tretio år beherskade det omgifvande hafvet,
och intill år 707, då ön eröfrades assyrerna. Till denna
period eller en del af denna hör antagligen den mest
lysande perioden af den kypriotiska keramiken. Att
närmare bestämma dennas begynnelse och slut på grund af
nu kända fakta är vanskligt. Frågan kan för öfrigt icke
behandlas annat än i sammanhang med den nära
beslägtade uråldriga helleniska keramiken.

I och för sig äro de fynd, som Schliemann vid
Hissarlik funnit, genom deras talrikhet, deras former o. s. v.
synnerligen märkliga. Men det intresse de väkte, då man
ännu måste anse dem vara en isolerad företeelse,
mångdubblas så snart det blifvit möjligt att på en annan ort


[1] Antiqvarisk Tidskrift för Sverige, del. 5 s. 200 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:16:20 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fyndtroas/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free