- Project Runeberg -  Fynden i Troas och Homeros' Troja /
95

(1878) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fynden i Troas och Homeros' Troja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finna någon motsvarighet till dem. Man bringas
därigenom vida närmare lösningen af det mycket invecklade
problem, som Schliemanns fynd lagt fram för Europas
fornforskare. Antagandet, att de två första kypriotiska
lerkärlsgrupperna skulle vara fenikiska, synes hafva ganska
mycket för sig. Ett folk, hvilket i en tid, som föregick
de stora egyptiska eröfringstågen, koloniserade både Sais
i Egypten och en del af Kypern, kan svårligen hafva varit
något annat än det fenikiska, och det torde icke vara utan
betydelse, att de graffält, i hvilka dessa kärl och de dem
beledsagande vapnen förekomma, finnas just i Kyperns
sydöstra del, d. v. s. den delen som ligger vänd mot Fenikien.
De kypriotiska och de troiska lerkärlen, ehuru mycket lika
hvarandra, äro dock icke fullt desamma, de förra äro rikt
och smakfullt ornerade, under det de motsvarande troiska
gemenligen hafva en yta utan alla prydnader och således
icke stå fullt så högt.

Om de i fråga varande fynden från Kypern tillhöra
fenikerna, skola vi däraf draga den slutsatsen, att äfven
feniker varit bosatta å Hissarlikshöjderna i det troiska
landet? Det är föga sannolikt; det torde vara rådligast
att inskränka sig till att säga, att mellan Kypern (och
möjligen Fenikien) samt Troas egde under den aflägsna tid,
till hvilken fynden höra, förbindelser rum, som icke torde
hafva varit sporadiska eller obetydliga. Därom har man
tidigare icke haft några bestämda upplysningar. Att det
nu kommit i ljuset är ett resultat af Schliemanns
uppoffringar.

Det finnes ingen sannolikhet, att folket i den gamla
staden vid Hissarlik var semitiskt. Tvifvelsutan har
Schliemann alldeles rätt, när han, särskildt på grund af de
många hakkors, som han funnit inristade å de fornsaker
han bragt i dagen, förklarar stadens inbyggare hafva varit
af arisk (indo-europeisk) börd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:16:20 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fyndtroas/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free