- Project Runeberg -  Fyra man om en bok /
29

(1907) [MARC] Author: Jerome K. Jerome Translator: Ezaline Boheman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 29 -r

af den växande kinesiska konkurrensen höllo på att gå
sin undergång till mötes.

Från denna stund blef lifvet en verklig förbannelse
för mig. Hela dagen voro mina tankar hos Josiah,
och under natten drömde jag om honom. Tänk om
jag nu, förutom det att jag varit orsaken till hans
husliga olycka, äfven skulle beröfva honom hans
lifsuppehälle och göra den hederlige sjökaptenens
ädelmod alldeles ofruktbart. Jag började betrakta mig
själf såsom en ond ande, hvilken förföljde denne
hederlige man för att bereda hans undergång.

Men tiden gick, utan att jag hörde något från honom,
och bördan lyftes så småningom från mina axlar.

Efter fem års förlopp kom han tillbaka igen.

En afton, då jag stod i begrepp att öppna min port,
trädde han fram till mig och lade en darrande hand
på min arm. Det var mörkt, men i skenet af lyktan
igenkände jag genast lians ansikte. Jag kände igen
det trots den rödbrusiga hyn och de glasartade ögonen.
Jag tog honom i armen och släpade honom med
mig upp på mitt arbetsrum.

»Sitt ned», hväste jag, »och tala genast om det
värsta.»

Han ämnade just sätta sig på sin favoritstol,
men jag kände, att om jag finge se honom på den stolen
för tredje gången, skulle jag göra dem båda något
ondt. Jag ryckte därför undan stolen med den påföljd,
att han föll pladask i golfvet och brast ut i gråt. Jag
lät honom sitta kvar där han var, och under
snyftningar och hickningar berättade han nu sin sorgliga
historia.

Tvättinrättningen hade gått allt sämre och sämre.
En ny järnväg hade dragits genom staden och ändrat
hela dess topografi. Staden utvidgade sig allt mera
mot norr, och den plats, där värdshuset stått — samma
värdshus, som jag förkastat till förmån för
tvättinrättningen — var nu stadens handelscentrum. Den
man, som köpt affären i stället för Josiah, hade sålt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:35:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyraman/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free