- Project Runeberg -  Fyra man om en bok /
38

(1907) [MARC] Author: Jerome K. Jerome Translator: Ezaline Boheman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 38 -r

’Alldeles riktigt’, sade pappa, ’och jag bad således
inte att få en hund, som var god vän med tjufvar.
Jag sade inte, att jag ville ha en hund, som skulle göra
sig till kamrat med en tjuf första gången han besökte
vårt hus och hålla honom sällskap, medan han
supe-rade, för att tjufven inte skulle känna sig ensam.’
Och nu omtalade min far hvad som tilldragit sig
undernatten.

Mannen medgaf, att han hade orsak till missnöje.
’Jag skall säga er, huru det förhåller sig’, sade han.
’Det var min son Jim, som dresserade den här hunden,
och jag misstänker, att han lärde honom fånga råttor
i stället för tjufvar. Om ni lämnar honom hos mig
en veckas tid, så skall det nog bli bra med den saken!’

Vi gjorde så, och efter en veckas förlopp kom
karlen tillbaka med hunden.

’Nu tror jag nog, att hunden blir bra’, sade han.
’Han är visserligen inte hvad man kallar en
intelligent hund, men jag tror dock att jag lyckats lära honom
det rätta knepet.’

Min far tyckte, att han borde förvissa sig om
sanningen af detta påstående, och därför hyrde han för en
shilling en karl, som skulle bryta sig in genom
köksfönstret, under det att tränaren höll hunden vid
kedjan. Hunden höll sig alldeles stilla ända tills karlen
kommit in i rummet. Då tog han ett vildt språng
emot honom, och om kedjan icke varit få stark, skulle
den stackars karlen allt fått betala sin förtjänst
tämligen dyrt.

Pappa kände sig nu mycket belåten öfver att han
kunde gå till sängs om kvällarna i det lugna
medvetandet, att hans hus var väl bevakadt, och mammas
oro för traktens tjufvar ökades i proportion därefter.

Månader förflöto utan att något tilldrog sig, men
en natt hemsöktes vårt hus åter af en tjuf. Den här
gången kunde det icke vara något tvifvel om att icke
hunden gjorde något för att förtjäna sitt uppehälle.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:35:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyraman/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free