Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 104 -r
rangelshand, som stack fram bakom skärmen, och med
ett skrik föll han afsvimmad till golfvet.
Husets folk skyndade in, lyfte upp honom och lade
honom på hans säng. Då han öppnade ögonen var hans
första fråga, huru de vid sitt inträde i rummet funnit
skelettet. Och när de svarade, att det stod där det
alltid stått, och på hans enträgna begäran gingo in i
laboratoriet för att ytterligare förvissa sig om saken, lyssnade
han till deras föreställningar om nödvändigheten för
honom att skaffa sig hvila och ombyte på vistelseort
och förklarade, att de fingo göra med honom hvad de
ville.
Under flera månader stod nu laboratoriet stängdt,
men en kulen höstafton öppnades det åter, och den lärde
trädde in ocli stängde dörren efter sig.
Han tände lampan och slog sig ned vid sina böcker
och instrument. Men i samma ögonblick greps han åter
af den gamla förskräckelsen.
Denna gång hade han dock föresatt sig att
öfvervinna den. Hans nerver voro nu starkare, hans hjärna
var klarare, och han måste försöka att strida mot sin
barnsliga fruktan. Han gick därför bort till dörren,
stängde den och kastade sedan nyckeln i andra ändan
af rummet, där den föll ned mellan burkar ocli buteljer.
Då hans hushållerska senare !på kvällen gick siii
slutliga rond genom huset, knackade hon på hans dörr
och önskade honom en god natt, såsom lion alltid liade
för vana att göra. Till en början fick hon intet svar,
och som hon kände sig orolig, knackade hon hårdare
och ropade ännu en gång, och slutligen fick hon ett
’god natt’ till svar.
För tillfället tänkte hon icke vidare därpå, men
senare erinrade hon sig, att rösten, som svarat henne,
hade låtit så egendomligt sträf och onaturlig. Då lion
skulle försöka att beskrifva den, sade hon att det var
ungefär en sådan röst, som hon skulle väntat att höra,
om en staty börjat tala.
Följande morgon var dörren till laboratoriet fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
