- Project Runeberg -  Fyra man om en bok /
123

(1907) [MARC] Author: Jerome K. Jerome Translator: Ezaline Boheman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 123 -r

förstånd finns det inte en katt, som inte skulle kunna
öfverträffa hvilken hund som helst. Har ni någonsin
lagt märke till en bunden hund, som försöker döda en
katt, hvilken sitter och tvättar sig i ansiktet ungefär
en kvarts tum utom räckhåll för honom? Naturligtvis
har ni det. Nå, hvilken är den klokaste af dessa två?
Katten vet, att järnkedjan enligt naturens lagar inte
kan töjas, men hunden, som, efter hvad ni tror, skulle
ha bra mycket bättre förstånd än katten, tror att den
skall töja sig, om han bara skäller tillräckligt högt.

Har ni måhända någonsin blifvit ursinnig på kattor,
som jamat utanför era fönster om natten, och sprungit
upp ur sängen, öppnat fönstret och schasat åt dem?
Rörde de sig kanske en enda tum, oaktadt ni skrek så
högt, att det kunnat väcka upp en död, och fäktade
med armarna, alldeles som om ni skulle spelat i en
teater-pjes? Nej då, tycker någon det! De vände sig om och
stirrade på er, och det var allt. ’Tjut du, min gosse’,
tycktes do vilja säga, ’vi tycka om att höra på dig; ju
bullersammare, desto trefligare.’ Ocli hvad gjorde ni
då? Jo, ni tog en hårborste eller en sko eller en
ljusstake och låtsade som om ni ämnade kasta den efter
dem. Men de ha sett er ställning, de ha sett hvad ni
har i handen och äro inte det allra minsta rädda. De
veta mycket väl, att ni inte tänker kasta ut en
värdefull sak genom fönstret med risk att få den förstörd
eller kanske alldeles förlora den. De ha sundt förnuft
själfva och tilltro er att också äga litet af den varan.
Om ni inte tror, att detta är orsaken till deras
orubbliga lugn, så försök nästa gång att hota dem med ett
stycke kol eller en bit tegelsten — med ett ord något,
som de veta, att ni verkligen ämnar kasta på dem.
Innan ni hinner kasta, skall det inte finnas en katt
inom sikthåll.

Och i afseende på omdöme och världserfarenhet
äro hundar barn emot dem. Har ni någonsin försökt
att inför en katt berätta en uppdiktad historia?»

Jag svarade, att kattor ofta varit tillstädes, då jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:35:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyraman/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free