Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 124 -r
berättat historier, men att jag aldrig fäst någon särskild
vikt vid deras uppförande.
»Ja, laga då att ni får göra det någon gång», sade
sjömannen, »ty det lönar verkligen mödan. I fall ni
talar om en historia inför en katt, som inte en enda gång
under berättelsens lopp visar tecken till oro, så kan ni
vara säker på, att berättelsen är så trovärdig, att ni
skulle kunna tala om den för själfva justitieministern.
Jag liade en gång en messkamrat», fortfor ban,
»William Cooley hette han. Vi kallade honom
Sannfärdiga Billy. Han var en lika god sjöman som trots
någon, som trampat ett däck, men när ban började
berätta historier, skulle jag inte vilja råda er att sätta
alltför mycken tilltro till hans ord. Den här Billy hade
en hund, och jag har varit med om att han inför denna
hund suttit och berättat historier, som skulle kommit
en katt att krypa ur skinnet men som hunden tog emot
med största smak och utan att opponera sig. En gång,
när vi voro hemma hos Billy, berättade han en
skeppar-historia, i jämförelse med hvilken två resor gammalt
salt kött skulle kunnat gå och gälla för kyckling. Jag
observerade hunden för att se, huru han skulle taga detta.
Men han satt och lyssnade från början till slut med
spetsade öron utan att ens så mycket som blinka. Allt
emellanåt såg han sig omkring med ett uttryck af
förvåning eller förtjusning, liksom ville han säga: »Tänk
så underbart! Har ni någonsin hört på maken? Det
var då det märkvärdigaste jag någonsin hört!» Den
där hunden var ett riktigt dumhufvud, och man kunde
ha lurat i honom hvad som helst.
Det retade mig, att Bill skulle ha ett djur, som
uppmuntrade honom på ett sådant sätt, och då han slutat
sin berättelse, sade jag: »Jag skulle önska att du ville
tala om den där berättelsen hos mig en kväll.»
»Hvarför det?» frågade Bill.
»Åh, det är bara en idé af mig. Jag skulle vilja,
att min gamla katt finge böra den.»
»Gärna för mig», sade Bill godmodigt. »Påminn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
