Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 171 -r
dess. Fria till henne som Smith, så skall hon säkert
svara ja. Efter bröllopet kan du ju så småningom
förbereda henne på Smythes existens.»
»För tusan!» utbrast han, plötsligt uppryckt ur sin
vanliga likgiltighet, »det har jag aldrig tänkt på.
Förhållandet är, att när jag befinner mig vid mina fulla
sinnen, så är Smith och hans görande och låtande
alldeles som en dröm för mig. Det skulle aldrig falla mig
in att tänka på honom i förening med något allvarligt.»
Han reste sig upp och räckte mig sin hand.
»Det gläder mig i alla fall, att jag kom och hälsade
på dig», sade han, »ty din förmodan har nästan försonat
mig med mitt tragiska öde. Jag börjar rent af att längta
efter Smith nu.»
»Det var bra roligt», sade jag och skakade vänligt
hans hand. »Men kom ihåg att du underrättar mig om,
huru sakerna stå. I allmänhet brukar man ju inte känna
ett sådant allt uppslukande intresse för andras
kärleksaffärer, men dina lia en prägel af originalitet, som förlänar
dem ett alldeles särskildt intresse.»
Vi skildes åt, och jag träffade honom icke vidare
på en månads tid. Men sent en afton knackade
jungfrun på min dörr för att äga, att en herr Smith önskade
tala vid mig.
»Smith, Smith», upprepade jag, »men hvilken Smith?
Lämnade han inte sitt kort?»
»Nej», svarade flickan, »han såg inte ut att vara
af den sorten, som har några visitkort. Han är ingen
fin herre, men han sade, att ni skulle känna honom.»
Hon betraktade tydligen detta påstående såsom
en förolämpning mot mig själf.
Jag stod just i begrepp att bedja henne säga, att
jag inte var hemma, då jag plötsligt kom att tänka på
Smythes andra jag och bad henne föra honom upp till
mig.
Strax därpå trädde han in i rummet. Han bar en
ny kostym af om möjligt ännu grannare och
storruti-gare mönster än den förra. Sannerligen tror jag inte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
