Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. I botgörarekapellets trädgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
personliga vänner, som hon endast för en timme sedan
hade träffat i de fyllda butikerna, komma in genom
parken.
"Nu gå vi," sade hon och steg plötsligt upp. "Vad
skulle folk säga, om man såge oss här tillsammans.
Och just nu, när människorna börja på att glömma oss
något."
Desnoyers opponerade sig häftigt. Gå? Paris hade
idag krympt tillsamman till en liten håla, därför att
Margarete hade vägrat att uppsöka en plats, där även
den allra minsta möjlighet att bliva överraskad förefanns.
På vilken annan plats som helst, i en restaurang
eller någon annan-stans, varhelst de än begåvo sig,
överallt skulle de komma att löpa samma risk att bliva
igenkända. Hon ville överhuvudtaget endast taga i
betraktande möten på offentliga platser, men
samtidigt fruktade hon ändå att bliva utsatt för folks
nyfikenhet. Om hon ändå vore beredd till att med
honom uppsöka platsen för deras käraste minnen?
"Hem till dig? Nej, nej aldrig," svarade hon
upprört. "Jag kan inte glömma sista gången, jag var där."
Julius ville icke ge efter, då han i hennes absoluta
avslag fruktade för faran av en kommande brytning.
Var kunde det vara bekvämare? Och skulle de för
övrigt icke snart vara gifta?
"Jag säger dig nej," upprepade hom, "vem vet,
om inte min man kommer att observera mig, vilka
komplikationer skulle det icke medföra för vår
skilsmässa, om haaii överraskade mig i ditt hem."
Nu var det hans tur att lovprisa hennes man och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
