Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Madariaga - Centauren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flitigare och billigare, och det behövdes intet pådrivande
med hårda ord eller kraftåtgärder; korta befallningar
och hans närvaro voro tillräckliga för att hålla
arbetet i gång.
Den gamle mannen var den ende, som försvarade
det nyckfulla systemet att utdela slag och sedan försöka
gottgöra dem med gåvor. Han opponerade sig mot
införandet av en verkligt noggrann, så att säga
mekanisk förvaltning, som alltid förblev densamma och
varken företedde godtyckliga extravaganser eller
högmodigt tyranni. Mycket ofta förekom det, att någon
av halvblodsherdarna, som den elaka, offentliga
meningen påstod vara nära besläktade med farmaren,
anmälde sig hos Desnoyers: "Herr förvaltare, den
gamle herrn har sagt, att ni skall giva mig fem pesos."
Förvaltaren vägrade, och detta medförde snart att
Madariaga rasande kom springande; men han erinrade
sig, att hans svärsons dispositioner ju ändå gällde lika
mycket som hans egna, och stämde ned tonen.
"Jag tycker om dig minK son, men här har ingen
mera att säga till om än jag. O, fransman du är som
alla dina landsmän. När ni en gång har fått en
cen-time i klorna, vandrar den till något gömställe, och
ingen makt i världen kan åter locka den fram i
dagsljuset, om man så korsfäste eder. Sade jag fem
pesos? Giv honom tio, jag har bestämt det, och det är
tillräckligt."
Fransmannen ryckte på axlarna och betalade, under
det att hans svärfar tillfredsställd och triumferande
gav sig iväg till Buenos Ayres. Det var nog ändå bäst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
