Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Familjen Desnoyers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle tillbringa en stor del av året avlägsnad från Paris.
Endast tanken på, att han skulle få tillfälle till många
automobilturer, tröstade honom.
Desnoyers tänkte på släktingarna i Berlin. Varför
skulle han inte ha ett slott likasom de? Affärerna voro
gynnsamma. Han fick erbjudande i dussintal, ägarna
som voro utfattiga av underhållskostnaderna, bemödade
sig mera än ivrigt för att få sälja. Så köpte han
slottet Villeblanche-sur-Marne, som var en blandning av
borg och palats, uppbyggd under religionskrigens tid.
Det hade italienska renässansfasader, dystra torn,
spetsiga tak och vallgravar, i vilka svanor simmade.
Desnoyers kunde icke leva utan att härska även över
ett stycke mark, varest han kunde kämpa mot
människor och djur. Dessutom lockade honom slottets
stora salar, och det förekom honom, som om det ännu
behövde mycket prydnader. Detta tillfälle att kunna
placera allt det överflödiga ur sina källare bestämde
honom för köpet.
Hans dyrbara antikviteter skulle komma att präktigt
harmoniera med slottets atmosfär av förnäm dysterhet,
han behövde bara tänka på de vita väggarna i
sin gamla lägenhet för att känna sig nöjd med sitt köp.
Detta historiska residens krävde stora utgifter, så att
det ofta nog måste växla ägare. Men Desnoyers
passade utmärkt på landet. Samtidigt som han smyckade
slottets salonger, började han även att odla marken
och driva kreatursskötsel, tills han hade en
miniatyrfarm, som liknade den amerikanska. Slottet skulle
underhållas genom egen avkastning. Desnoyers var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
