Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Familjen Desnoyers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa uggleliknande ögon. Så ville även Julius måla
själar – kvinnosjälar.
Fastän denna psykologiska skapelse föll sig mycket
lätt för Argensola, föredrog han dock att helt utsträckt
ligga på divanen framför brasan och läsa, så snart hans
vän gått ut. Argensolas förkärlek för lektyr betydde
för den unge Desnoyers ännu en fördel: han, som, så
snart han slagit upp en bok, icke kunde avhålla sig från
att titta på de sista sidorna för att slippa läsa igenom
hela boken, behövde nu icke mera slå upp någon bok
alls. Om han förr, vid sina sällskapliga sammankomster
i ganska oförskämd ton frågade någon författare, vilken
hans bästa bok var, och genom ett talande leende
antydde, att han endast frågade för att icke slösa sin tid
på att läsa författarens andra böcker, hade han dock
alltid haft en liten skuldkänsla. Nu var allt detta dock
icke mera nödvändigt, ty Argensola läste även för
honom. När denne var fördjupad i en bok, begärde han,
att vännen skulle berätta innehållet för honom, och
"sekreteraren" delgav honom icke bara innehållet i
komedierna och romanerna utan han gjorde honom också
bekant med Schopenhauer och Nietsche.
Fru Luise nästan grät, då hennes besökande med den
välvilja, som rikedomen alltid medför, talade om hennes
son, som en ganska lustig, men mycket beläst ung man.
Till gengäld för dessa lektioner fick Argensola samma
behandling som de grekiska slavarna åtnjöto, vilka i
det förfallna Rom lärde patriciersönerna retorik. Mitt
i ett underhållande samtal var denne herre och vän i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
