- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
132

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Familjen Desnoyers

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ingav honom tanken på en ny dinée. Ingen berömd
personlighet som passerade Paris, antingen han var
polarforskare eller sångare, undgick ödet att bliva uppvisad
i matsalen hos Lacour. Desnoyers’ son, som han förr
knappast hade lagt märke till, började plötsligt
intressera honom. Den gamle senatorn var en mycket
modern människa, som icke gjorde någon skillnad mellan
berömmelse och rykte. För honom var det nog, att ett
namn var på allas läppar, för att han förtjust skulle taga
emot personen ifråga. Då Julius antog hans inbjudan,
föreställde han honom med stolthet för sina vänner, och
det var icke långt ifrån, att han hade kallat honom
"käre mästare". Tangon behärskade på den tiden alla
fester. Till och med i akademin sysselsatte man sig med
detta tema, och man försökte att bevisa, att den atenska
ungdomen på sin tid hade roat sig på samma sätt... Och
Lacour hade ju hela sitt liv drömt om en atensk republik.

Vid en sådan sammankomst blev Julius bekant med
paret Laurier. Han var ingeniör; en mer än femtioårig,
stor, tämligen korpulent, tystlåten man med en
eftertänksam min, som om han försökte utforska människor
och förhållanden; han ägde en automobilfabrik i en av
Paris’ förstäder. Hon hade en lätt och frivol karaktär.
Hon älskade livet för nöjenas skull, och hon tycktes
mottaga sin mans tigande tillgivenhet med en leende
likgiltighet. Det var verkligen också det minsta hon
kunde göra för en man av hans begåvning. Dessutom
hade hon fått en hemgift på trehundratusen francs,
genom vilken ingeniören blivit i stånd att utvidga sin
affär. Senatorn hade haft sin hand med i spelet vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free