- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
137

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Familjen Desnoyers

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig bakom hans synbarligen känslolösa hållning. Så hade
han följt efter henne, och genom bekräftelse av verkliga
förhållandet gjort sin olycka fullkomlig.

Margarete hade aldrig kunnat tro, att han kunde vara
så simpel och ställa till ett sådant oväsen. Hon hade
väntat, att han skulle förbliva kall och ironisk inför
detta och icke förlora det distingerade filosofiska lugn,
som han annars alltid visade. Men den stackars ingeniören,
som förutom sitt arbete icke brydde sig om något
annat i världen än sin hustru, älskade henne, som man
endast kan älska en enda kvinna. Han beundrade
hennes personliga elegans och grace, och kunde icke uthärda
att se henne fallen. Han skrek och rasade utan att kunna
behärska sig, så att skandalen blev bekant i hela deras
umgängeskrets. Senatorn kände sig oangenämt berörd
av att de båda skyldiga hade blivit bekanta genom hans
förmedling och i hans hem. Men han riktade sin ovilja
mot den bedragne äkta mannen. Vilken brist på god
smak denne visat! Kvinnor äro kvinnor, och man kan
alltid bringa allt i ordning igen. Men efter ett sådant
vredesutbrott var en anständig lösning av saken icke
mera möjlig, och det återstod ingenting annat än att
förbereda en skilsmässa.

Den gamle Desnoyers blev mycket uppbragt, när han
hörde talas om sin sons sista äventyr. Han hade alltid
tyckt om ingeniör Laurier. Den ömsesidiga sympati,
vilken ofta förefinnes mellan tystlåtna och tålmodiga
människor hade knutit de båda männen tillhopa till en sorts
själsförvanter. Vid senatorns mottagningar brukade han
tala med ingeniören om affärernas framgång, och alltid
hade han tilltalat honom med en faders förtrolighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free