Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. I vilket de fyra ryttarna visa sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänna mobiliseringen. Hela Frankrike ilade till
vapen, och det tycktes, som om allas bröst höjde sig i
en lättnadens suck. Ögonen glänste av tillfredsställelse;
beklämningen var förbi ... Den grymma verkligheten
var bättre än ovissheten.
Förgäves invände president Poincaré, att mobilisering
icke betydde krig, och att inkallelse till vapentjänst
endast var en försiktighetsåtgärd.
"Det är kriget, det oundvikliga kriget", sade
mängden fatalistiskt. Och just de, som måste avresa samma
kväll eller nästa morgon visade den högsta extas och
det största mod. "När de nu en gång uppsöka oss, så
skola de även finna oss. Leve Frankrike!" Man hade
återupptagit den marschvisa, som de frivilliga från
revolutionens tid hade sjungit, en avskedsvisa, diktad av
folkets instinkt, vilken i kritiska ögonblick lät konsten
tala med övertygande kraft. Chéniers verser med sin
krigiska musik klingade jämte Marseillaisen genom
Paris’ gator:
La République nous appelle,
Sachons vaincre ou sachons périr;
Un Francais doit vivre pour elle,
pour elle un Francois doit mourir.
Mobiliseringen började punktligt klockan tolv på
natten. Hela kvällen drogo männen genom gatorna i
grupper och togo vägen till stationerna. Deras familj
ledsagade dem och buro deras koffertar eller klädbylten.
Vänner och grannar följde dem även och tricoloren
fladdrade framför detta tåg. Reservofficerarna
togo på sig uniformerna, som voro obekväma som för
länge sedan avlagda kläder bruka vara. Med nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
