- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
175

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. I vilket de fyra ryttarna visa sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

refrängen, i vilken endast några få kunde deltaga, slog
han takten med båda armarna.

De båda vännerna måste gå till fots hem. Inget åkdon
ville taga dem med. Alla gingo i motsatt riktning,
mot stationerna.

Båda voro på dåligt humör. Man Argensola kunde omöjligt tiga.

"Dessa kvinnor." Desnoyers visste, att Argensola
sedan några månader tillbaka hade allvarligt fäst dig
vid en midinette från Rue Taitbout. Söndagsutflykter
i omgivningen, biobesök, tankeutbyte om någon roman,
avskedskyssar, när de skildes vid nattens inbrott – det
var allt. Men Argensola hoppades att hans böjelse
med tiden skulle besvaras. I eftermiddag hade paret
druckit sin apéritif i sällskap med en fransk vän, som
nästa morgon skulle infinna sig i armén. Flickan hade
redan flera gånger träffat de båda männen tillsammans,
utan att skänka den andre någon särskild
uppmärksamhet, men nu betraktade hon honom, som om hon
blivit en annan. Hon hade avstått från att i kväll gå
hem till sina föräldrar: hon ville se, hur ett krig
började. De tre dinerade tillsammans och hon skänkte
all sin uppmärksamhet till den, som i morgon skulle
vara soldat. Hon kände sig till och med förolämpad,
och skämdes, då Argensola ville göra bruk av sin gamla
rätt och under bordet grep efter hennes hand. Och hon
lade nästan huvudet på den framtide hjältens skuldra
och beundrade honom med lysande ögon.

"Och de hava gått... de hava tillsammans gått sin
väg", sade Argensola uppbragt. "Och jag måste låta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free