Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. I vilket de fyra ryttarna visa sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i tystnad försjunkna Paris en önskan att sjunga ut sin
nationella längtan, så att alla de, bakom de mörka
fasaderna vaknande människorna, skulle känna sig tröstade
när de märkte, att de icke voro ensamma.
"Precis som på operan", sade Julius, när det sista
ljudet från den osynliga kören förklingat i nattens djupa
stillhet.
Tschernoff fortsatte att dricka, men han såg förströdd
ut. Han höll blicken fästad på den rödaktiga dimman,
som utbredde sig över takåsarna.
De båda vännerna kunde på hans rynkade panna och
dova brummande sluta sig till, att hans hjärna var i
arbete. Plötsligt övergick han utan förberedelse från
tankar till ord, och fortsatte högt sina reflexioner.
"... Och när solen om några timmar stiger upp, kan
man se de fyra ryttarna jaga fram, människornas
fiender ... Deras hästar dansa redan, stegra sig av
otålighet att komma lösa, ödesryttarna taga redan avsked av
varandra och växla de sista orden, innan de bestiga
hästarna."
"Vad är det för ryttare, ni talar om", frågade Argensola.
"De, som rida fore odjuret."
För vännerna var denna förklaring icke mindre obegriplig
än de föregående orden, och Desnoyers upprepade
för sig själv: "Han är drucken." Men hans nyfikenhet
fick honom att ännu en gång fråga, vilket odjur,
Tschernoff syftade på.
Ryssen betraktade honom, som om han förundrade
sig över denna fråga. Han trodde, att han hade talat
högt ända från början av sina reflexioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
