Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Nytt liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berättelse. Av samma instinkt insåg hon också, varför
Julius hade fått en dyster uppsyn och ett bittert leende
kring läpparna.
Hon kände behov av att trösta honom:
"Lyckligtvis är du utlänning, och behöver icke draga
ut i kriget. En sådan olycka, om jag skulle förlora dig."
Hon sade det full av innerlighet.... Ögonblicket
innan hade hon avundsjukt beundrat männens djärvhet,
de som satte sitt liv på spel, och hon darrade vid
tanken på, att hennes älskade skulle kunna vara en av
dem.
Men han var henne icke en gång tacksam för den
kärleksfulla egoism, med vilken hon skilde honom från
de andra, som om han vore en bräcklig varelse, som
endast var skapad för kvinnornas dyrkan. Han hade
föredragit att se henne avundsjuk, liksom då hon såg
sin broders krigiska utseende. Det förekom honom,
som om något hade rest sig mellan honom och Margarete,
vilket aldrig skulle kunna tagas bort, utan till
och med komme det att växa sig större med tiden och
driva dem långt, långt från varandra, så långt, att de
icke mera skulle kunna igenkänna varandra, när deras
blickar möttes.
Samma känsla besjälade dem även vid deras nästa
möte. Margarete bemödade sig att finna kärleksfulla
ord och såg på honom med fuktiga ögon. Hennes
smekningar liknade mera en moders än en älskandes;
hennes ömhet var sällsynt oegennyttig, och hon kände
en ovanlig blyghet. Hon stannade i ateljén med en
slags envishet, och undvek att beträda de andra
rummen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
