Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Återtåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
träffa dem ansikte mot ansikte." Och hon knöt handen
som om hon redan höll den hämnande kniven i beredskap.
Men Desnoyers blev slutligen trött på situationen. En
av hans bilar hade han ju kvar, och den kunde ju lika
gärna köras av en främmande chaufför. Senatorn
skaffade de nödvändiga papperen; och Desnoyers befallde
sin fru i en ton, som icke tålde någon motsägelse; att
hon skulle resa till Biarritz eller till någon av
Nordspa-niens badorter. Nästan alla sydamerikanska familjer
hade rest dit. Fru Luise försökte att göra motstånd.
Det var omöjligt för henne att resa utan sin make, från
vilken hon under de många åren av deras äktenskap
icke en enda gång varit skild. Men Marcel avböjde
hennes vägran med en enda gest. Han tänkte stanna
kvar. Då sprang den stackars kvinnan till Rue de la
Pompe. Hennes son! Men Julius hörde knappt, vad
hans mor sade. Även han tänkte stanna kvar. Slutligen
startade alltså den eleganta bilen sin resa söderut.
I bilen sutto fru Luise och hennes syster, vilken
sistnämnda var mycket nöjd med denna resa, samt Chichi
som även var förtjust Över utflykten till denna moderna
badort, vilken var mycket besökt av hennes väninnor.
Nu var Marcel ensam. De kopparfärgade kammarjungfrurna
hade per järnväg följt sitt herrskap. I början
kände Marcel sig övergiven i denna ensamhet; maten
på restaurangerna tilltalade honom icke, och vistelsen
i de stora, tomma rummen gjorde det ännu mindre.
Även de andra våningarna i det stora huset voro
övergivna. Alla husets innevånare voro antingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
