- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
268

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Återtåget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utlänningar, som hemligen hade rest bort, eller fransmän,
vilka blivit överraskade av kriget på sina herrgårdar.

Desnoyers instinkt drev honom till Rue de la Pompe,
för att där betrakta de stora ateljéfönstren. Vad kunde
väl hans son sysselsätta sig med nu? Säkerligen fortsatte
han sitt onyttiga, lättjefulla liv. För sådana ytliga
människor som sonen existerade det ingenting annat än
egoism. Desnoyers var glad över sitt beslut att stanna
kvar i Paris. Han skulle ansett det som ett brott, om
han följt med sin familj. Påminnelsen om sin flykt till
Amerika plågade honom tillräckligt redan.

"Nej, de komma icke", sade han optimistiskt. "Jag
anade det, att de icke komma till Paris. Och även om
de komma ..."

Hans familjs frånvaro gav honom ungdomens mod
och tillförsikt. Han kunde för sin ålders skull icke vara
med i kriget på fria fältet, men han var däremot i stånd
till att modig och obeveklig stå i en skyttegrav och
avskjuta sitt gevär. De kunde gott komma! Han längtade
efter det med ivern hos en gäldenär, som fortast
möjligt önskar betala sin gamla skuld.

På Paris gator träffade han många flyktingar, vilka
från norr och öster hade undkommit tyskarna. Det
djupaste intrycket av allt vad de berättade, gjorde de
underrättelser, som de lämnade över bortrövandet av
deras ägodelar. När han hörde om mord och brand,
knot han näven och längtade efter hämnd. Men de
av anförarna tillåtna roven och plundringarna tycktes
honom vara så oerhörda, att han försjönk i tystnad, som
om bestörtningen förlamade hans tankeförmåga. Att
ett folk, som dock hade lagar var i stånd att på så sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free