- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
276

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Återtåget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varthän de ville. Några kommo från långt avlägsna
departement. De hade hört kanonernas dundrande, hade
sett kriget komma, reste på vinst och förlust och hade
redan flera dagar varit på väg. Andra hade flytt, då
de gripits av den paniska förskräckelse, som lät dem
befara, att de måste uppleva samma illdåd. Desnoyers
såg resande mödrar med små barn på sina armar;
svaga gubbar, som endast voro i stånd att gå, stödda
på någon av familjemedlemmarnas arm, under det att
den andra handen stödde sig på en käpp; rynkiga,
orörliga, mumieliknande gamla gummor, som lågo
sovande utsträckta på någon kärra. Vid soluppgången
sökte de varandra med långsamma steg, stela av nattkylan
för att sedan sluta sig tillsamman i grupper i likhet
med föregående dag. Många gingo till järnvägsstationen
i den förhoppningen, att de idag skulle hava
mera tur och finna det hittills ännu icke inträffade
tåget. Andra fortsatte sin väg längs efter järnvägsspåret,
och trodde, att ödet skulle vara dem mera gynnsamt
på någon annan ort.

Marcel gick hela morgonen. Den raka, vita
vägsträckan upplivades av mötande grupper, som på
avstånd sågo ut som rader av myror. Han träffade icke
en enda vandrare, som tog samma riktning som han
själv. Alla flydde mot söder, och denne herre, vars
klädsel genast förrådde stadsbon, och som marscherade
i goda skodon, med spatserkäpp och halmhatt,
betraktades med allmän förvåning. Kanske togo de
honom för en tjänsteman, en betydande personlighet,
någon vid regeringen, då de sågo honom ensam taga
riktning mot det land, de lämnade, drivna av skräck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free