- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
292

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Återtåget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som badö de om hans beskydd. På denna söndertrampade
och upprivna mark kunde de icke finna det sökta
spåret. En uthungrad katthane jagade fåglarna, som
hade börjat att infinna sig här. De flaxade ängsligt
fram och tillbaka och pickade i de foderrester, som
dragonernas hästar lämnat kvar. Även en herrelös
höna visade sig för att, av de bevingade kornätare,
som hitintills hade hållit sig gömda under träd och
framskjutande tak, fordra sin andel av festmåltiden.
Till följd av tystnaden förnam man lövverkets sus,
insekternas surrande, den av solen uppvärmda jordens
sommar lika andhämtning och alla dessa naturens ljud,
vilka, som det tycktes, förut dragit sig tillbaka för de
beväpnade männens tyngd. Desnoyers tänkte icke på
tidens flykt. Allt, som skett, syntes honom vara en
otäck dröm. Det lugn, som omgav honom, inverkade
så, att han måste anse det skedda som osannolikt.

Plötsligt såg han att något rörde sig på kullens högsta
spets, där vägens vita band, berörde den blå horisonten.
Det var två män till häst, två små tennsoldater, som
tycktes hava dykt upp ur en leksakslåda. Desnoyers
hade tagit med sin kikare, vilken annars tjänstgjorde
till att observera, vem som beträdde hans fält, och han
såg nu genom den. De båda i gröngrått klädda ryttarna
buro lansar och på hjälmarna lågo vågrätta tallrikar –
det var de! Här var inget tvivel mera möjligt. Han
hade de första ulanerna framför sig.

Dessa förhöllo sig en stund orörliga, som om de ville
genomforska horisonten. Sedan kommo från de mörka
lövmassorna vid vägkanten ytterligare flera stycken
fram, fler och fler, tills dess de bildade en grupp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free