Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Invasionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter ut. Andra kastade ut alla möjliga föremål ur de
övre våningarna under skämt och skratt. Plötsligt
måste de fly. Elden bröt ut hastigt som en explosion.
Desnoyers observerade några soldater, som buro lådor
och metallcylindrar. Så fort de hade inträngt i ett hus,
följde en lysande katastrof.
Desnoyers såg, hur ur ett brinnande hus, två människor
kommo, som sågo ut som en hög trasor. Tyskarna
släpade dem. Han såg bleka ansikten och ögon, som
stirrade vidöppna. Fötterna, som stucko fram från de
sönderrivna röda byxorna, släpade på marken. En av
dem hade ännu sin röda soldatmössa på huvudet. Deras
kroppar blödde. Man varseblev de vita förbanden,
som man rivit från såren. Det var sårade fransmän,
som varit för svaga att deltaga i flykten. Kanske
tillhörde de den grupp, som hade försökt ett förtvivlat
motstånd.
I en önskan att förklara sanningen för Offficeren
öppnade Desnoyers munnen, men denne lät honom icke
tala. "Förklädda franktirörer, som få sitt straff." De
tyska bajonetterna borrade sig in i de hjälplösa
kropparna. Desnoyers hörde, huru gevärskolvarna med
ett knakande krossade de båda soldaternas huvuden.
Åter tänkte den gamle på sitt öde. Varthän förde
denne löjtnant honom? Genom så många rysliga illdåd?
De anlände till den plats, varest dragonerna upprest
sin barrikad. De lämnade bilen. Desnoyers såg en
avdelning gråklädda officerare med sina dolda hjälmar,
den ene såg precis likadan ut som den andre. Han,
som fört honom hit, stod orörlig med handen vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
