- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
348

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Invasionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Portvakten, som inträdde i köket, hade med sig nyheter.
Tyskarna beredde sig till avmarsch. Regementet,
som hade kamperat i parken, hade marscherat iväg
redan i gryningen, och andra och åter andra följde det.
En bataljon skulle stanna kvar i byn och hålla de få
ännu oskadade husen och ruinerna av de förbrända
husen befästa. Också generalen och den talrika
generalstaben hade begivit sig iväg. I slottet skulle endast
en brigadanförare, vilken pojkarna kallade "greven"
och en del andra officerare stanna kvar.

Vid dessa underrättelser vågade Desnoyers lämna
portvaktens hus. Han fann sin trädgård förstörd, men
dock fortfarande ståtlig. Träden stodo obevekligt kvar
trots den stora skada, stammarna lidit. Fåglarna flaxade
förnöjda omkring, överraskade över att åter se
slottsherrn.

Men snart ångrade Desnoyers sin promenad. Fem
lastbilar stodo framför slottet. Soldaterna buro på
skuldrorna stora möbler, som om de befunno sig mitt
uppe i en flyttning. Ett stort föremål inpackat i
sidengardiner släpades av fyra män upp i en bil. Desnoyers
gissade vad det var, det var hans badkar, det berömda
gyllene badkaret. Men till sin stora häpnad märkte
han, att hans sinne förändrat sig, och han kände ingen
smärta över denna förlust. Han hatade det pampiga
badkaret, ty för dess skull var han ju här. Men ack,
alla de andra möblerna! I detta ögonblick insåg han,
hur stor hans olycka och vanmakt voro. Det var
omöjligt för honom att försvara sin egendom. Han kunde
icke tala med officeren, ty denne visste ju icke reda på
slottsherrns närvaro. "Rövare. Rövare", mumlade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free