- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
375

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Invasionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rummen: lövträdens sus, fåglarnas aftonsång, och de
surrande insekterna, vilka lyste likt gnistor i de sista
solstrålarna. Hans excellens, vilkens melankoliska dröm så
prosaiskt stördes genom det ovälkomna besöket, avbröt
kommendantens berättelse med en gest och ett ord, ett
enda ord. Mer sade han icke. Sedan tog han två drag
på sin turkiska cigarett, åter föllo hans händer ned på
elfenbenstangenterna, och han fortsatte de veka fantasier,
till vilka kvällsskymningen inspirerade.

"Tack så mycket, excellens", sade den gamle, ty han
trodde, att han fått ett ädelmodigt svar.

Kommendanten hade försvunnit. Han stod icke heller
att finna i husets omgivning. En soldat sprang till
staketet, för att vidarebefordra befallningen. Desnoyers
såg, hur soldaterna stötte tillbaka de skrikande
kvinnorna och barnen. Ingången blev fri. Efter generalens
pardon avlägsnade de sig alla. Han själv befann sig
halvvägs, då ett flerstämmigt skrik, ett rysligt skrik, som
endast en kvinna i förtvivlan kan utstöta, nådde hans öra,
Samtidigt hördes ett förskräckligt brakande i luften.
Han kände igen det från föregående dag. Det var skott.
Han anade, hur människorna på andra sidan staketet
förskräckt jagade därifrån. Han såg en förfärad kvinna
komma emot sig, vilken dolde ansiktet i händerna. Det
var portvaktens hustru som nyss varit bland de andra
kvinnorna.

"Gå icke vidare", ropade hon och ställde sig i hans
väg. "De ha dödat honom – just nu hade de skjutit honom."

Marcel stelnade till av häpnad. Skjuten! Och generalens
ord? Han sprang tillbaka till slottet utan att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free