- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
378

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Invasionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

civilbefolkningen måste taga vägen till Tyskland. Var var det så
kallade framsteget, var var den så kallade civilisationen?

Han väcktes av skenet från ett vaxljus, som stack
honom i ögonen. Portvaktsfrun hade ännu en gång
kommit för att fråga, om han behövde något.

"En sådan förskräcklig natt! Hör bara, hur de skrika
och sjunga! Hur många flaskor hava de icke redan
tömt? De äro i matsalen. Det är bättre att ni
ingenting ser, min herre. De roa sig nu med att förstöra
möblerna. Till och med greven är drucken; även
kommendanten, den som brukar tala med eder. Och de andra
äro icke bättre. – Några av dem dansa halvnakna."

Hon ville förtiga några detaljer, men den kvinnliga
pratsjukan segrade över denna förståndiga föresats.
Flera unga officerare hade klätt sig i damernas hattar
och kläder, dansade och därvid efterapade de skrikande
kvinnornas gång. En av dem hälsades med extra
förtjusning, då han som enda utklädsel kom in, iklädd
fröken Chichis kombination.

Då hon ville fortsätta sin berättelse, bad Desnoyers
henne tiga. Varför skulle han besvära sig med att tänka
på detta?

"Och vi äro tvungna att betjäna dem", jämrade sig
kvinnan. "De äro vansinniga; det är helt andra
människor. Soldaterna säga, att de skola marschera bort i
daggryningen. Ett stort slag skall äga rum, i vilket de
komma att segra, men alla måste deltaga. Min stackars
man kan icke mera. Han måste bära så många förödmjukelser.
Och min dotter, min dotter."

Det var hennes största sorg. Hon hade gömt flickan,
men ändå var hon mycket orolig, och den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free