- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
379

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Invasionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förskräckligaste var den där kommendanten, som så faderligt smekt
Georgette.

Ångesten för dotterns säkerhet kom henne att fortsätta
sin klagan.

"Gud tänker icke mera på världen! Ack, vad skall
det bliva av oss alla!"

Nu blev Marcel klarvaken. Genom det öppna fönstret
såg man ut i en klar och ljus natt. Alltjämt hördes
kanondånet, även under natten fortsattes kampen. Nere
i trädgården sjöngo soldaterna en långsam, melodisk
sång. Det tycktes vara en psalm. Ur slottets inre
hördes brutala skratt, ljudet av bristande möbler,
springandet av en vild förföljelse. När skulle man komma ut ur
detta helvete? Lång tid förflöt. Han kunde icke sova,
men så småningom förlorade han känslan för vad som
försiggick. Plötsligt kom han åter till medvetande.
Alldeles i hans närhet, på samma våning hade med en dov
krasch en dörr slagits in. Kvinnoskrik hördes. Jämrande
och förtvivlade böner, sedan hördes en häftig kamp,
vacklande steg, och fall av kroppar mot väggen. Han
anade, att det var Georgette, som skrek och försvarade
sig. Innan han hann rusa upp ur bädden, hörde han en
manlig stämma. Det var portvaktens. "Ha, bandit!"

Nu följde en kamp – ett skott, och sedan tystnad.

Då han kom ut i den breda korridoren, såg han ljus
och mycket folk, som hastigt kom upprusande och som
tog flera trappsteg åt gången. Han stötte mot en kropp,
och hörde dödssuckar. Framför hans fötter låg portvakten.
Dennes bröst gick som en blåsbälg. Hans ögon
voro glasartade och vitt uppspärrade, hans mun var
fylld med blod. Bredvid honom blänkte en kökskniv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free