Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Invasionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjälp till sitt dödgrävarearbete. Ett dussin fångar
forslade bort jorden. Nu körde man de döda på en kärra
och läto dem falla ned i graven, som om de voro grus.
Marcel kände en onaturlig glädje, då han såg, huru
många av fienderna som dogo; men samtidigt beklagade
han, att alla dessa inkräktare för alltid skulle
stanna i hans park.
Vid nattens inbrott led han av hunger. Han var
utmattad av alla upprörande saker, han fått bevittna.
Han hade endast ätit en bit av det bröd, som portvaktsfrun
funnit i köket. Resten hade han givit henne och
hennes dotter. Men lika mycket som hungern, plågade
honom Georgettes förtvivlan. Då flickan såg honom,
skämdes hon så, att hon ville springa sin väg. "Måtte
bara icke herrn se mig", jämrade hon sig och dolde
ansiktet. Och han undvek att närma sig henne, som
om hans närvaro fick henne att starkare känna sin
vanära.
Förgäves vände han sig till några fransktalande
läkare. Då hans böner blevo mera påträngande, sköto
de honom ifrån sig med råhet. Men han ville icke svälta
ihjäl på sitt eget slott. Tyskarna åto; de obarmhärtiga
sjuksköterskorna hade inrättat det bekvämt för
sig i hans kök. Men tiden gick, och han fann ingen,
som förbarmade sig över honom. Han kände sin ålders
svaghet, och slagen från i går smärtade nu över
hela kroppen. Nu gjorde han bekantskap med hungern
med hungern mitt bland människor i ett civiliserat
land, och med fickorna fulla med guld. Han hade samlat
miljoner och tagit med sig till Europa, och vid sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
