- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
392

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Invasionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

outhärdlig stank strömmade upp från marken. Ivern, med
vilken hans väktare plågade honom, och underofficerens
spotska leende kom honom att gissa, att man hade för
avsikt att utpressa pengar av honom. Han förstod, att
den skäggige sanitetssoldaten hade sin hand med i
spelet. Marcel kastade spaden och stoppade handen i
fickan. "Ja", sade underofficeren, och efter detta fick
Marcel avlägsna sig och kunde fritt gå omkring. Han
visste, vad som väntade honom. De där människorna
skulle obarmhärtigt plundra honom.

Nästa dag förgick på samma sätt som den föregående.
Men på tredje dagens morgon, märkte han, att
något ovanligt låg i luften. Bilarna kommo mycket
oftare och foro hastigare åter bort. Oro och bestörtning
lästes i alla ansikten. Telefonringningar ljödo i ett hela
tiden. De sårade gjorde ett mera modlöst intryck.
Dagen innan hade de sjungit och skrattat och trotsigt dolt
sina smärtor. De hade talat om seger och beklagat, att
icke kunna vara med vid intågandet i Paris. Nu voro
alla tysta och på dåligt humör, alla tänkte på sitt eget
öde utan att bry sig om, vad som skedde vid fronten.

Utanför parken hördes sorl av många människor.
Vägarna voro alldeles fullsatta av dem. På nytt började
intågandet, men denna gång var det ett tillbakatåg.
Timtals kommo hela rader av gråa lastvagnar, vilkas
trötta motorer frustade. Härpå följde infanteriregementen,
skvadroner och farande batterier. De marscherade
så långsamt, att Desnoyers blev alldeles förvirrad, då
han icke visste, om detta återtåg var en flykt eller en
förändring av ställningarna. Endast soldaternas
djuriskt sorgsna miner och officerarnas dystra tystnad var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free