Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Är det ännu långt till målet?" frågade senatorn.
"Där", sade officeren och visade bakom jordhögarna.
Där stod ett kyrktorns ruiner, och man såg på långt
avstånd flera nedbrända hus, resten av en by, som flera
gånger blivit erövrad och åter förlorad.
Hade de gått samma väg över jorden, hade de icke
behövt mera än en halvtimma. Nu måste man, förutom
de många krökarna, räkna med fältbefästningarnas
hinder: det var tunnlar, som voro delade genom staket,
stora burar av järntråd, som voro så upphängda, att de
vid nedfallandet skulle förstöra graven, så att de
försvarande kunde skjuta genom gallret.
Nu mötte de redan soldater med risknippen och
vattenhinkar. De förlorade sig in på sidovägar. Några
sutto på en brädhög och läste skrattande en liten
tidning, vilken utgavs i skyttegravarna.
Man märkte samma tecken, med vilka man över jord
förkunnar närheten av en by. Soldaterna stego tillbaka
för att göra vägen fri för besökarna. Skäggiga ansikten
tittade nyfiket fram från alla sidor. Långt borta hördes
larm och avbrutna ljud, som om där funnits en skjutbana
och en mängd skyttar samlats där för att skjuta duvor.
Morgonen var alltjämt dimmig och kall. Trots denna
fuktighet, korsade en stor fluga med sitt irriterande
surrande jämt och ständigt besökarnas väg.
"Kulor", sade officeren lakoniskt.
Desnoyers drog ned huvudet mellan skuldrorna. Han
kände alltför väl detta insektsurr. Senatorn tog långa
steg, han kände icke mera någon trötthet.
Framför dem stod nu en överstelöjtnant. Han emottog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
