- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
485

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tigit. Hur skulle han också kunna igenkänna Julius i
denne sergeant. Hans fötter voro två jordkulor, hans
rock var urblekt och uppfransad. Dessutom var han
nedsmutsad till skuldrorna av jord och lera, och han
luktade läder och vått tyg. Efter den första omfamningen
lade fadern huvudet tillbaka för att betrakta Julius utan
att släppa honom. Julius mörka, bleka ansikte var
överdraget av en bronsfärgad ton. Han bar ett svart,
lockigt helskägg. Marcel tänkte på sin svärfar. Denna
härdade krigare liknade centauren Madariaga. I första
ögonblicket beklagade han sonens smutsiga och trötta
yttre; men sedan tyckte han att han var vackrare och
intressantare, än på den tiden, då han var en berömdhet
i stora världen. "Behöver du något? Vad önskar du?"

Hans röst darrade av rörelse. Han talade till den
kraftige, brune krigaren i den ton, som hans röst haft,
då han för tjugo år sedan stannade utanför ett
skyltfönster med ett litet barn vid handen.

"Vill du ha pengar?"

Han hade tagit med en betydande summa för att
giva den till sin son, men denne såg så likgiltig ut, som
om den andre givit honom en leksak. Aldrig hade han
varit så rik som nu. Han hade mycket pengar i Paris,
och visste icke var han skulle göra av med dem. Han
hade ingen nytta av dem.

"Skicka cigarretter till mig och mina kamrater."

Från sin mor fick han stora paket med de utsöktaste
livsmedel, tobak och linne. Men ingenting behöll han
för sig själv, allt delade han med sina kamrater, eller
hjälpte fattiga kamrater. Hans frikostighet utsträckte
sig från hans grupp i kompaniet och över hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free