Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Likfält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Båda damerna buro sorg och hade långa slöjor. Även
fadern, som sorgsen satt med benen omsorgsfullt
insvepta i en skinnfodrad fäll var sorgklädd. René bar
under sin korta vattentäta automobilrock sin uniform.
Trots sina svåra sår hade han icke velat draga sig tillbaka
från hären. Tills krigets slut hade han anställts vid
en militärisk byrå.
Familjen Desnoyers ville se sin önskan uppfylld.
Då fadern efter att hava mottagit den olycksaliga
underrättelsen återhämtat sig, hade han koncentrerat
hela sin vilja på en enda önskan:
"Jag måste se honom. Oh, min son! Min son!"
Förgäves försökte senatorn för honom påvisa omöjligheten
av denna resa. I den trakt, där Julius hade fallit,
kämpade man fortfarande. Kanske skulle ett besök
där senare bliva möjligt. Men "Jag vill se honom",
vidblev den gamle. Han ville se sin sons läger, innan han
själv dog. Och Lacour måste anstränga sig under fyra
månader, insända böneskrifter och övervinna motstånd,
för att uppnå, att Marcel skulle kunna företaga denna
resa.
Till slut upptog en morgon en militärautomobil hela
familjen Desnoyers. Senatorn kunde icke följa med.
Rykten om en förestående ministerväxling voro i
omlopp, oph han måste visa sig i kamrarna, i den
händelse republiken skulle behöva hans något
underskattade tjänster.
Natten tillbragte de i en provinsstad, i vilken
kommendanturen för en armékår befann sig. René inhämtade
upplysningar hos de officerare, som hade deltagit
i det stora slaget. Med kartan framför sig följde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
