- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
511

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Likfält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deras förklaringar, till dess han hade funnit det avsnitt,
i vilket Julius regemente hade utfört sina operationer.

Följande morgon fortsatte de resan. En soldat, som
själv hade deltagit i slaget, hade sänts med dem som
förare och satt nu på framsätet bredvid chauffören.
René studerade då och då kartan och riktade frågor
till soldaten. Hans regemente hade kämpat bredvid
Renés; men han kunde icke mera så noga erinra sig de
platser, vilka han för flera månader sedan hade
besökt. Fälten hade förändrat sig. De sågo nu helt
annorlunda ut, än då han under stridens fram- och
tillbakagång hade sett dem betäckta med människor.
Ödsligheten förvirrade honom. Och långsamt for
automo-bilen vidare. Den hade ingen annan vägvisare än
grupper av gravar, den följde de släta, vita huvudvägarna
och avtagsvägarna; över gravar, fulla av lidanden, hålor
av djupa vagnshjul, som tvingade den att taga stora
språng, så att fjädrarna gnisslade. Ibland for den tvärs
över fälten från den ena gruppen av kors till den andra
och tryckte därvid med sina gummihjul ned djupa spår
i åkrarna.

Gravar, överallt gravar. Dödens vita gräshoppor
betäckte hela landskapet. Icke en vinkel hade här blivit
skonad från krigets härjningar och dödens vingslag. Den
för kort tid sedan av plogen uppbrutna, gråa jorden,
de gulaktiga vägarna, de mörka alléerna, alla kände hur
hjärtats outtröttliga slag klappade. Marken tycktes
ropa; de oroliga fanornas darrande var dess språk. Och
de tusende skriken sjöngo i oupphörligt åter påbörjad
melodi både dag och natt om den fruktansvärda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free