- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
514

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Likfält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hål. Jorden tycktes vara vit, som om den innehölle
snö eller salpeter; det var den med jordklumparna uppblandade
kalken. På en liten tavla sågs på ett kors uppgiften,
att denna grav innehöll tyskar; sedan stod ett tal:
tvåhundra – trehundra – fyrahundra....

Dessa siffror nödgade Desnoyers till en tankeansträngning.
De voro fort uttalade, men det var icke så
lätt att föreställa sig trehundra döda, trehundra höljen
blekt, blodigt kött med söndertrasade läderutrustningar,
tillbucklade hjälmar, med lerklumpar som stövlar och
lukt av fuktigt tyg, i vilket förruttnelsen begynt, med
glasartade, stirrande ögon, trehundra lik lagda bredvid
varandra i travar som om de voro tegelstenar på botten
av en grav, som för alltid slutit sig. – Och detta
uppradande av döda upprepade sig sträckvis på hela den
oändliga ytan.

Marcel kände en vild glädje. Faderns smärta kände
hämndens flyktiga tröst. Julius hade fallit, och även
han skulle dö, då han icke kunde överleva sin olycka;
men huru många fiender skulle icke förintas på denna
förruttnelsens ort och i världen kvarlämna kära väsen,
som tänkte på dem, liksom han tänkte på sin son.

Han föreställde sig, hur de sett ut ett ögonblick före
dödsögonblicket, så som han hade sett dem, då invasionen
förstörde hans slott.

Några av dem, de mest bildade, de, som voro mest
att frukta, hade i sina ansikten de teatraliska ärren från
sina studentdueller. Det var de soldater, som buro
böcker i sina ränslar och efter exekutionen av några lantbor
eller efter plundrandet av en by sysselsatte sig med att i
skenet från eldsvådorna läsa poesi och filosofi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free