Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ombord - Tredje kapitlet. Ett litet hjul i världsmaskineriet - § 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att göra än att äta och sova. Och det är lite retsamt
att höra det där.
Gudarna ska veta, att mat och sömn inte äro
huvudsaken ombord i ett fyrskepp. Snarare äro de av alla
poster de svagast representerade.
Nej, det är fullt upp att göra ombord, och det är
ett arbete, som håller personalen i den mest intima
kontakt med och beroende av övriga yrken inne i
staden; som jag strax kom underfund om.
På följande sätt.
Vi ha sett Reserv försvinna vid horisonten. Vi
få nu vända vår uppmärksamhet till vad som ägde
rum ombord på Almagrundet.
— Nu gäller det! sade fyrmästarn.
— Vad då? frågade jag.
— Att få in rätta ankarplatsen.
Vi hade legat och hållit cirka 100 meter öster om
Reserv, och så fort hon var klar och avancerade
framåt, kommenderade fyrmästarn:
— Sakta framåt! Babord!
Vi gledo upp mot Reservs gamla plats, och
fyrmästarn ropade genom kappdörren ner till maskinen
för ankarspelet på mellandäck:
— Klart att fira!
Vi hade redan låtit ankaret gå 30 famnar, för att,
ögonblickligen vi kommo på ankarplatsen, lägga.
— Stopp i maskin! var nästa kommando.
Och så i kappdörrn:
— Låt gå!
Och så hördes ropet:
— Botten!
I detsamma slog maskinen back för att sträcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
