Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ombord - Fjärde kapitlet. Kontorschefen - § 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDE KAPITLET.
Kontorschefen.
§ 1.
Det kom jag hastigt underfund om. Jag satt
nämligen häromdan här inne i min hytt och ritade, med
skynket för men dörren öppen, som vanligt är ombord,
och besättningen höll på att göra ren
ankarspelsmaskinen. De pratade som vanligt livligt, och så hör
jag mästers säkra stämma:
— Staten! Fan, staten, det är vi.
Först häpnade jag. Sådana ord ombord i ett
fyrskepp! Vad var det för folk? Var det professorer?
Sen måste jag dra på mun, där jag satt över mina
papper. Det hade ändå hänt en del i världen sen
slutet av 1600-talet! Ty jag kunde ju inte undgå
att blixtsnabbt höra ett liknande fast ack hur
annorlunda ord eka ner från de tiderna, Ludvig XIV:s:
— L’etat, c’est moi! Staten, det är jag!
Det var tydligen ett stycke världshistoria från
Versailles’ spegelsalar till Almagrundets maskinrum.
Det var marschen från »jag» till »vi», från autokratien
till demokratien. Nu hade jag ett första andligt grepp
på fyrskeppet.
Underligt i alla fall, tänkte jag, att jag skulle
komma hit ut på ett fyrskepp.’ i havet för att få en
sådan handgriplig lektion i världshistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
