Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ombord - Åttonde kapitlet. Världsstaden - § 2 - § 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
kommer att spela samma oväsentliga roll i den tidens
värld som hemstaden förut betytt inom nationen. Han
kommer att tillhöra ett yrkesskrå med jordperiferien
till verksamhetsradie.
Detta är den bild, som i våra dagar möter blicken,
då man ser ut över världen. Kyrkorna, vetenskaperna,
industrierna, bankerna, konsterna o. s. v. gruppera sig
längs dessa radier; världsdomstol upprättas,
världshandelskammare upprättas, världsparlament upprättas.
Detta är världsstaden, baserad inte på den
nationella utan på den vokationella principen,
yrkesprincipen.
§ 3.
Nu vill jag be läsaren dra sig till minnes, vad jag
yttrade som slutord i kap. 2 § 4 vid skildringen av
utfärden till fyrskeppets station den 28 nov. 1921, då
jag i fyrmästar Mattsson upptäckt yrkesmannen.
Frågan var, sade jag: »I vad mån voro dessa män
själva medvetna om, att de som yrkesmän voro av
andra sociala yrken beroende länkar, att varje yrke
alltid förutsatte andra yrken och en helhet att
uppgå i och arbeta för och att kunskapen om denna
världsordning var själva kärnan av yrkeskunskapen.
Det skulle bli målet för min undersökning.»
Undersökningen var i och med föregående kapitels
händelser slutförd, och dess resultat kunde
sammanfattas i tre satser:
1. Lots- och fyrpersonalen, som yrke, kände sig,
så vitt jag kunnat döma av mina studier i frågan,
såsom en länk i ett stort socialt världssammanhang
och opponerade därför mot resterna av1 en lägre so-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
