Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ombord - Åttonde kapitlet. Världsstaden - § 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
§ 4.
Frågan var då till sist bara, vad som av allt detta
skulle följa. Ack, även den sidan låg klar.
I Kommerskollegii utomordentligt värdefulla historik
över storstrejken 1909 angav författaren, numera
generaldirektören i Socialstyrelsen Gunnar Huss, den
andliga orsaken till denna konflikt såsom det brott
i en gammal yrkestradition, vilken
1800-talskapitalis-men medfört. Fordom kunde varje arbetare genom
duglighet, skötsamhet och flit arbeta sig upp till
mästare. Genom den modärna storindustriens skarpa
arbetsfördelning, oerhörda kapitalbehov o. s. v., blev
detta en omöjlighet. Arbetaren ställdes utan
stigningsmöjlighet, utan måf i livet med andra ord. Och gjorde
revolt.
För icke länge sen hade en Stockholmstidning en
ledare kallad: »Marskalksstaven i ränseln», där det
yrkades, att det måste ordnas så, att arbetaren kände
sig kunna nå upp till ledande roll inom industrilivet.
Detta är skrå- eller yrkesprincipens här förut ofta
påpekade återuppträdande på jorden, såsom betingad
av den gryende världsstadens ekonomiskt-sociala
organisation, och denna princips första bokstav är: varje
mans möjlighet att inom skrået genom duglighet nå
upp till högsta post.
Är detta något fantastiskt? Kan man tänka sig
ett extra fyrbiträde avancera genom alla grader för
att en dag sitta som generallotsdirektör? Naturligtvis.
Saken är redan genomförd i det politiska samhället.
Och då det visat sig, att skräddare och skomakare
kunnat med omsikt, klokhet och framgång sköta staten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
