Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade begagnat tillfället af den öppnade dörren till
förstugan att göra mig nyårsbesök, och deråt var jag
nu verkligen icke ledsen; ja, jag var nu icke ledsen
alls; jag kände mig underligen upprymd och fridfull
på en gång. Stjernhimmeln liksom strålade inom mig,
och när jag gick förbi trymån, tyckte jag att mina
ögon strålade klara som stjernor.
”Hur är det? hvad har händt?” frågade jag mig,
i det jag satte mig i kabinettssoffan, nöjd att der
hvila, och med intrycket att verkligen någonting händt
mig.
En känsla af upphöjning, af inre oberoende,
var i min själ, som om någon sanning, något
ljus, rikt på framtid, uppgått derinom; något stort
hade kommit till mig, låtit mig glömma tiden,
ensligheten, mig sjelf och mina små, sjelfviska
önskningar, och uppfyllt mig med nya tankar, ett nytt
interesse, och när jag frågade dess namn, så svarades
mig: ”Guds härlighet!" Ty — "Guds skugga
genomvandrar naturen”[1].
Farmor hade ändå spått sannt. Ett besök hade
verkligen kommit, men icke genom dörren utan,
ofvanifrån — genom fönstret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
