Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
ne anden lika omöjligt att tänka, som att själen kan
lyfta en förlamad fot eller lika litet, som en hjerna
utan ande kan tänka eller foten kan ha en egen vilja.
Skillnaden emellan förstånd och förnuft är heller
icke så framstående, och är förståndet samma själens
egenskap som förnuft, endast uti dess lägsta yttring.
Huru kan man fatta och begripa något, ulan att upp
taga det andeligt, nemligen i tankarne, och utan att
sammanställa och jemföra det, jemte och med det
förut på samma sätt upptagna? Fuchs’ framställning
af själ och förstånd hos djuret, ulan ande och för
nuft, tyckes vara en half mesur.
Det bör vara upplysande för vårt ämne att jem
föra yttringarne af menniskans själalif med djurets.
Men äro vi då så säkra om tillvaron af vår egen
själ? Det finnes många tviflare härpå, både bland
lärde och olärde, och icke hvar och en finner, så
som Cartesius, uti förmågan att kunna tviila, be
viset på sin egen existens. Materialisterna nem
ligen, som anse materie och kraft såsom oskiljaktiga,
hafva förklarat för sig nervernas underbara kon
stitution, sammansättning och förrättningar, och för
dem är allt, hvad annars förklaras såsom själens
yttring, icke något annat än materiens olika combinalion och sammanverkan. Sjelfva tanken är en ke
misk process. Moleschott t. ex. säger uti sin Aretslauf des Lebens) sid. o64, i brefvet om tanken:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
