Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
..
.
S6*
206
så mycken vigt på tankeförmågan, en så herrlig gåfva
den
ra
starka
bildade
än
må vara; utan att vi endast kunna va
i
kärleken.
och
Kärleken kunna vi finna hos
obildade, hos civiliserade och vilda, till
och med äfven hos djuret.
Skulle då icke äfven dju
rets själ vara värd ett lif efter detta?
Vi tala om en evig rättvisa, hvilken en gång skall
jemna menniskornas olika öden, som i ett tillkommande
lif skulle meddela glädje åt dem, som här i lifvet en
dast haft bekymmer och sorg.
Existerar denna rättvisa
då icke också för djuret? Tänk endast på hästens olika
öden. En lefver sitt fria naturlif, lefver endast sig sjelf i
sitt hemlands paradis, och utvecklar här sina krafter till
en förvånande höjd. En annan är ridhäst hos en förnäm
herre,
får
den rikligaste, bästa föda
strängning.
tillika
vid
och föga an
En annan är draghäst hos en fattig och
grym
man, måste arbeta tungt dagen igenom
knapp och dålig föda och omensklig behandling.
Se äfven skilnaden i deras öden hos de olika arter
na:
den ena har många förföljare och har svårt att
lifnära
sig, den andra lefver ostördt och i öfverflöd.
Äfven hos djuren kan lifvet på jorden endast förklaras
genom ett tillkommande lif.
Huru långt ned man kan tänka sig djuret hafva
en själ, och måhända en odödlig själ, är väl svårt att
bestämma
om
denna
utbildade djuren,
eller
endast
finnes hos
de
högre
om vi få gå så långt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>