- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
20

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

mycket större trygghet ur dem hemta sin kännedom om
tillämpningen af Landslagens stadganden angående rådet
under medeltidens sista period, som de i hufvudsak
öfverensstämma med praxis på den foregående tiden. Det
afvikande var betingadt af unionsförhållandena och den större
myndighet rådet numera ernått. Vi behöfva således icke
förlänga denna inledning med historiska detaljer, utan
inskränka oss att belysa rådets for håll ande till konungen
genom anförande af hithörande moment i Kalmare
reces-sen. Enligt denna lofvade K. Hans: att icke pantsätta
slott och län, och att icke begynna krig eller införa
utländsk här, utan efter riksens råds råd och samtycke; att
icke utfärda något handelsförbud utom med mestadelen af
riksens råds råd; ingen antvarda eller fråntaga slott eller
län utan med de yppersta och bästa riksens råds råd i den
landsända der slotten voro belägna, hvilka för sina råd
skulle vara ansvarige inför menige riksens råd. Han
lofvade vidare, att icke förminska eller förvandla tull, icke
meddela utländska städer och köpmän privilegier på
handel i riket, ej bortföra ur riket något af dess drätsel, ej
tillsätta rådspersoner m. m. utan efter riksens råds råd24).

På regeringsärendenas område hade rådet sålunda mer
och mer lyckats utsträcka sin kompetens. Och om
visserligen icke samtlige rådsherrar kunde i allo utöfva den
tillsyn och makt, som rådet sig förbehållit, så kunde de det
genom de högste embetsmännen, som tillika voro deras
män. Drotsen och marsken, hofmästaren och kansleren
hörde till rådet jemte det deras embeten fästade dem
närmare vid den egentliga regeringen 25). Äfven riksförestån-

24) Hadorph, a. a. p. 318 ff. — Vi hafva begagnat Wingqvists utdrag
i a. a. p. 40. — Uppmärksamhet förtjenar att riksrådet, enligt ingressen
till Kalmare recess, uppträdde äfven "på alla menoge thes Rijkes
Inbyg-giara vägna".

Om sagde embeten på denna tid se bl. a. Anders Schönberg»
historiska bref I p. 128—130.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free