- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
23

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

solidariskt med de privilegierade stånden, icke sin pligt
likmätigt värnade menige folket emot betrycket att ensamt
nodgas draga skatternas tyngd27).

Det fanns ännu en tredje vigtig politisk rättighet, som
enligt lagen tillkom folkets ombud. I III kap. Kg.B. är
stadgadt, huru konungaval skall förrättas genom ombud
från alla lagsagor. Äfven denna rättighet blef under
unionstiden de facto mest utofvad af rådet ensamt. Dock
iakttogs vanligen, att valets bekräftelse skedde på det sätt
som lagen om sjelfva valet foreskrifvit28). Svårt, kanske
omöjligt, hade det ock varit för rådet, att lemna
unionsko-nungarnes val helt och hållet beroende på det lagenliga
valmötet, helst detta förutsatte närvaron af den person som
valdes; hvilket sistsagda framgår deraf, att lagen ålade den
valde konungen att på samma dag och ställe, som han valts,
svärja sin konungaed. Men då rådet sålunda erhöll äfven
konungavalet i sin hand, bidrog detta väsentligen till
rådsväldets stadgande; ty det var just genom
underhandlingarne angående valet och dess förberedelser, som rådet
var i tillfälle att uppställa dessa vilkor till
konungamaktens inskränkande genom rådet, hvilka äro så
karakteristiska för denna tids statsrätt. Också visade sig ännu
under kommande sekler hos rikets store en stark lust till
valrikets återinförande.

Det bör for öfrigt icke lemnas oanmärkt, att
rådsmötena, med sin halft representativa karakter, under
medeltidens senare del ej sällan förstärktes med adelsmän och
prester utom rådet. Till dessa herredagar kallades från

27) Jfr. i detta ämne H. L. Rydin, Om Svenska folkets
beskattningsrätt p. 18—20.

28) En närmare utredning af detta ämne, som här endast i yttersta
korthet kunnat bèröras, erbjudes i C. L. Runboms afh and 1.,
Konungavalen enligt landslagen, i Nordisk univers. tidskrift 1866.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free