- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
27

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

Sveriges offentliga rätt var således nu reducerad till
Landslagens konungabalk. Hvad den innehåller i fråga
om rådet, hafva vi i inledningen anfört. Men vi hafva
derjemte erinrat, hurusom dess hithörande stadganden i vissa
afseenden äro nog sväfvande och lemna rum för olikartad
tolkning. Det är derföre for kännedomen om rådets
ställning under Gustaf Wasas tid långtifrån tillräckligt att
åberopa sagde allmänna lag. Det är tvertom nödvändigt att
sammanföra de enskilda dragen af rådets deltagande i det
offentliga lifvet for såvidt de i statsrättsligt hänseende
lemna någon upplysning, samt att derpå, d. ä. på lagen
såsom den tillämpades, grunda sitt bedömande af rådets
ställning under ifrågavarande tid.

Också skall det vid en sådan undersökning visa sig,
att denna institution icke innehade samma ställning under
hela Gustafs regering, utan undergick modifikationer
beroende på samhällets politiska gestaltning i öfrigt.

Vid den herredag i Wadstena der Gustaf Eriksson
valdes till riksföreståndare voro "de förnämligaste af
riksens ständer" uti Östergötland, Småland, Vestergötland,
Vermland och Dal komne tillstädes Huruvida de
öfverlefvande af rikets råd2) deltogo i detta val, är icke ut-

Tegel (Erich Jorensson), konung Gustafs historia I, p. 30. Jfr.
Stiernman, Riksdagars och mötens beslut I, p. 1.

2) Säker uppgift om deras ant&l hafva vi ej funnit. Den
omständighet att under en af riksrådet den 1 Mars 1522 utfärdad, skrifvelse, i
orig. förvarad i Upsala universitets bibliotek, spår finnas af 13 sigill,
berättigar dock antaga att åtminstone detta antal rådsherrar undgått
blodbadet; ty nya torde sedan dess icke blifvit utsedde. Se Konung
Gustaf I:s registratur, utgifven af Riksarkivet under den allmänna
rubriken: Handlingar rörande Sveriges historia I, p. 37 noten. — I
Stockholms blodbad omkommo "12 verldsliga herrar,’ de flesta bland dem rikets
råd" säger Geijer a. a. II, p. 282. — Enligt Uggla, Svea-Rikes rådslängd
(Stockholm 1791) hade 15 rådsherrar, dels i Stockholm dels
annorstädes, dödats på Cliristierns befallning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free