- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
51

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

51

sig angeläget vara, att såväl skriftligen som muntligen gifva
skäl för beslutad gärd, och sålunda öfvertyga menige man
om dess nödvändighet och oumbärlighet, ligger häri ett till
formen outbildadt, men icke derföre betydelselöst
erkännande deraf, att folket dock icke borde, sig oåtspordt, få
beskattas; detta erkännande bidrog, att till framtida
utveckling bevara den i de gamla lagarne uttalade grundsats, att
bevillning skulle af folkets ombud medgifvas 70). Vi böra
i detta ämne tillägga, att konungen för alla allmänna
gärder utverkade sig riksrådets, resp. herredags, samtycke;
endast sådana lokala hjelpgärder, som motsvarade den
fordom s. k. gästningen, begärde eller pålade han ensam, utan
rådets hörande 71).

Hvad nu de öfriga vid mötena förhandlade frågorna
vidkommer, voro de till större delen sådana, för hvilka
in-hemtandet af rådets yttrande var tillräckligt. X)et visar
sig emellertid af dem, att konungen icke ville styra utan
råds råde, — om han ock ej förbundit sig att bero af
rådets samtycke.

Yi tillåta oss här uppställa en fråga, som visserligen
kan tyckas fremmande för den statsrättsliga granskningen,
men som dock nära berör äfven denna. Betraktade
Gustaf I riksrådet såsom en verklig folkrepresentation?
ansåg han sig genom rådets yttrande hafva erfarit nationens

Jfr. Rydin a. a. p. 25. — Konungens och rådets beslut om gärd
lät sig dock icke rubbas af menighetens ansökan om uppskof eller
lindring. Så t. ex. svarar konungen 19 Sept. 1526 på sådan anhållan af
invånarne i Helsingland, i fråga om gärden for skuldens betalning:
’’Och kunna vi intet medelmått (jemkning) derpå göra utan som. vårt
älskelige riksråd, derom belefoat och flerestädes omkring riket pålagt hafva".
K. Gust. reg. III, p. 324.

7I) Se t. ex. K. Gust. reg. II, p. 53, 250. — Rydins yttrande, a. a.
p. 25: "Af egen myndighet med eller utan råds råde utskref han gärder
när så behöfdes", synes oss derföre icke fullt exakt, så sann och slående
hans framställning af denna fråga än i öfrigt är.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free