Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
I sakens natnr låg dock, att det icke kunde stanna
blott vid en förändrad praxis, hvad rådets kompetens
vidkommer. De betydande män, som nu voro i rådet, måste
väl ock eftersträfva, att i forfattnings väg betrygga rådets
inflytande for framtiden. Såsnart Sigismunds val till
konung i Polen, for hvilket en del rådsherrar ifrigt arbetat,
var lyckligen genomfördt, syntes stunden vara kommen for
rådet att förverkliga planer, som efterhand mognat under
inflytande af en i tidsförhållandena grundad aristokratisk
ärelystnad. Danmarks exempel, der riksrådet, i så många
hänseenden analogt med det svenska, bibehållit en
förherrskande maktställning23), låg nära tillhands. Minnen
från unionstidens rådsvälde hägrade måhända ock för
magnaternas sinne. Sigismund såsom konung öfver Polen och
Sverige skulle blifva en ny unionskonung, öfverlåtande i
Sverige riksstyrelsen åt rådet. För de af den märklige
Erik Sparre författade "Kalmare stadgar om begge
rikenas styrelse" lyckades det rådet, att vid Sigismunds afresa
till Polen vinna såväl dennes som Johans underskrift, den
7 September 1587.
Vi vilja ur detta intressanta aktstycke endast anföra
det, som närmast gäller rådets ställning. Såsnart
Sigismund äfven tillträdt Sveriges thron, skulle styrelsen i detta
land i hans frånvaro, och under honom, då han vistades i
fäderneriket, föras af några förnäme personer, till antalet
sju, som hvart annat eller tredje år borde ombytas och
bland hvilka hertig Carl egde utnämna en. Det i Vadstena
samma år träffade forlikningsbeslut rörande hertigens
rättigheter24) blefve oförändradt, och konungen skulle såväl
åt honom, som åt grefvar och friherrar bekräfta deras
ärftliga län. Rikets högste embetsmän, drots, marsk, kansler,
») Se Ascbehoug a. a. p. 368—379.
») Stiernman I, p. 364 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
