- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
111

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

111

deltagande i styrelsen, knnde upprätthållandet af den
gustavianska konungathronens ärftlighet lika litet ligga om
hjertat, som den hos Carl framträdande tendensen, att
bereda äfven de demokratiska elementen i samhället ett
vigtigt inflytande på statsaffärerna.

Det var derföre icke en forfattningsstrid i vanlig
mening, som nu söndrade sinnena, det var en omfattande
politisk konflikt, som icke mera kunde biläggas genom
kompromiss. Från tvister om rätt, blef det en strid om makt.
Och Sigismunds formella legitimitet kunde ej hålla stånd
mot Carls öfvertygelse, att det var hans legitima uppgift
såsom Vasafurste att, stödd på nationens pluralitet, värna
fäderneslandets religion och monarkiens sjelfständighet. Men
i denna sammandrabbning måste mellanpartiet blifva det
främsta offret, helst detta mellanparti, den ärelystna
fraktionen inom rådet, då de sökte medla, icke gjorde det blott
för fredens skuld, och, då de anslöto sig till den formella
legitimiteten, icke heller gjorde det af hängifvenhet för
denna, som de sannolikt helst velat se afskaffad, men väl
för att af unionsförhållandet vinna sitt eget mål, den
aristokratiska oligarkien.

Den vidare gången af dessa konflikter55), som slutade
med konungens afsättning och en blodig förföljelse mot
hans parti, hafva vi ej att följa. Det normala
statsrättsliga förhållandet mellan konung och folk hade blifvit
rubbadt redan derigenom, att ingen under konungens frånvaro
från Sverige tillämplig författning hade kommit till stånd
och blifvit behörigen sanktionerad. Hertigen och ständerna
blefvo den force majeure, som skulle återinföra ett ordnadt
statsskick.

Häraf erhöll ock rättegången emot de af Sigismund
öfvergifne rådsherrarne sin egendomliga pregel. De ankla-

m) Se Wervings utförliga framställning, a. a. I, pp. 340—420.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free